Så kan logopeden hjälpa strokedrabbade

Den 8 maj är det internationella strokedagen. Stroke drabbar årligen tusentals människor i Sverige. Ofta kan en stroke medföra svårigheter med tal och språk, och då kan en logoped ge rehabiliterande behandling och råd.

Vi ställde några frågor till leg logoped Sanna Karlsson på Klara, som har stor erfarenhet av strokerehabilitering. Tillsammans med logopedstudent Klara Collmo, som just nu har sin praktik på Klara svarar hon på frågorna.

Hur vanligt är det med tal- och språkstörningar samt sväljsvårigheter efter en stroke?

Stroke drabbar 30 000 människor per år varav hälften får talsvårigheter (dysartri, dyspraxi) och minst 12 000 får språksvårigheter (afasi). Ungefär två tredjedelar av strokepatienterna får sväljsvårigheter (dysfagi) i akutvårdsskedet, för cirka 10 procent kvarstår dysfagin.

Vilka typer av tal- och språkstörningar samt sväljsvårigheter kan man få?

Svårigheternas grad varierar från person till person och beror på var skadan sitter och hur stor skadan är i hjärnan.

Vid afasi drabbas ofta förmågan att förstå och att använda talat och skriftligt språk. Vanliga symtom är exempelvis svårigheter att hitta ord, förväxling av ljud, utelämnande av ord i meningar samt svårigheter t att förstå komplex information.

Vid dysartri kan både artikulationen och rösten vara påverkade på grund av nedsatt rörlighet i musklerna som används vid tal. Symtomen kan exempelvis visa sig som sluddrigt otydligt tal, svag eller hes röst. Talapraxi ger en nedsatt förmåga att koordinera vilka muskler som ska aktiveras och i vilken ordning detta ska ske. Talet kan då låta ansträngt och hackigt och personen kan ha svårt att hitta rätt artikulationsställe i munnen.

Dysfagi kan få allvarliga konsekvenser om det inte utreds och åtgärdas. Det kan leda till malnutrition, dehydrering och lunginflammation orsakad av bakterier som hamnat i luftvägar och lungor vid felsväljning (aspirationspneumoni). Var därför uppmärksam på tecken på dysfagi hos en person. Det kan exempelvis vara ofrivillig viktnedgång, svårigheter att svälja undan saliv, matspill ur munnen, nedsatt tuggförmåga, hostning och harkling i samband med måltid. Ytterligare tecken är att andningen är ansträngd och rösten rosslig efter sväljning.

Hur kan man få hjälp av en logoped?

Logopeder erbjuder utredning, bedömning, information, rådgivning och behandling av afasi, dysartri, talapraxi och dysfagi. Behandlingen riktas mot personen själv och samverkan sker med närstående, assistenter och andra vårdgivare.

Behandlingen vid språk- och talstörningar syftar till att förbättra och underlätta för personen att kommunicera med sin omgivning. Ett bra tips för att kommunicera med en person med afasi är att låta samtalet ta tid, använda enkelt språk, ta fram papper och penna för att förtydliga det ni samtalar om genom att skriva stödord eller rita enkla bilder. Ta fram kommunikationshjälpmedel om personen har ett sådant. I samtal med en person med dysartri är det viktigt att tänka på att personen förstår dig. Var öppen med att du har svårt att förstå – fråga igen om du inte har uppfattat vad personen sagt. Strategier för personen kan vara att tala långsamt, använda starkare röst och tala med ett ord i taget.

Vid tecken på sväljsvårigheter gör logopeden en sväljbedömning. Utifrån den ger logopeden rekommendationer på exempelvis sittställning, konsistensanpassning, sväljningsträning och andra råd kring munhygien och omgivningsfaktorer med mera, för att personen ska kunna få i sig tillräckligt med näring och dryck på ett säkert sätt.

213e54bcf76d616537e73551256c5c66**********